Niklas Mattsson Kristdemokrat från Fjärås

Köer hör inte hemma i sjukvården. Ändå har vi under alltför många år betalat höga skatter för en vård vi inte fått. Kristdemokraterna har med hjälp av kömiljarden redan halverat vårdköerna, men vi nöjer oss inte förrän de är helt borta. Trygghet är att få vård i tid, men också att kunna välja var och av vem man ska vårdas. Därför vill vi ge människor större möjlighet att välja vårdform själva.

Vi vill utveckla patientsäkerheten för att göra risken för felbehandling mindre. Vården ska vara jämlik för alla. Det betyder att alla ska få den vård de är i behov av. Multisjuka äldre ska inte behöva sitta och vänta på akuten.

Hela människan

En människa är så mycket mer än sin fysiska kropp. Ibland blir själen sjuk och behöver vård, men fortfarande står många tabun och rädslor i vägen för att den som behöver ska få den vård och det bemötande som krävs i tid. Sjukvårdens uppgift måste vara att se hela människan och inte bara de fysiska åkommorna. En annan viktig del är att skapa en jämlik vård där alla blir bemötta och behandlade på ett rättvisande och jämlikt sätt.

Bemötande

Patientens egen upplevelse av mötet med hälso- och sjukvården är ett viktigt mått på vårdens kvalitet. Med personal som strävar efter att möta var och en utifrån dennes förutsättningar och behov ökar medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Detta skapar vi genom att personalen känner delaktighet och glädje i sitt arbete.

Hälsofrämjande sjukvård

Att vara frisk är inte samma sak som att ha en god hälsa. Vi kan ha en god hälsa även om vi har en sjukdom. Genom att ha ett förhållningssätt som främjar och stimulerar det som är friskt och ger hälsa kan vi komma ifrån den starka fokuseringen på sjukdom och smärta. Det är viktigt att ge makt och möjlighet till den enskilde att själv ta ansvar för sin hälsa. Med rätt stöd i rätt tid kan människor påverka och vara aktivt delaktiga i sin egen vård.

Familjecentraler

Familjecentraler, som är en verksamhet i samarbete mellan kommuner och landsting, är viktiga för föräldrar och barn i alla åldrar. De har en viktig funktion att fylla för att öka samverkan mellan kommun och landsting för familjernas bästa och vi anser att familjecentraler ska finnas i alla kommuner.

BUP

När barn och unga mår psykiskt dåligt är det viktigt att de får vård snabbt. Därför ska det inte vara kö till BUP, de ska få sin vård direkt när de behöver den.

Mellanvårdsplatser

Vi vill skapa mellanvårdsplatser, en form av vårdplatser som kommun och landsting delar ansvaret för. Där människor vid behov får vård och rehabilitering före hemgång. Vi vill undvika att patienter åker ut och in från sjukhuset.

Regional utveckling

Så förverkligar vi bodrömmar

Vi ska förverkliga människors bodrömmar genom att vårda och utveckla våra boende- och stadsmiljöer. Vi ska satsa på kultur som skapar många mötesplatser och möjligheter till upplevelser. Det ska vara livskvalitet att bo i Halland.

Så bygger vi företag med kunskap

Vi ska bygga företag med kunskap. Vi ska skapa kreativa miljöer för företagsutveckling, göra mångfalden till en tillgång och arbeta strategiskt med att skapa goda förutsättningar för ett näringsliv i utveckling.

Så skapar vi fördelar av läget

Vi ska skapa fördelar av att Halland ligger mitt i ett starkt utvecklingsstråk. Med strategiska allianser och ledarskap ska vi dra mesta möjliga nytta av vårt läge.

Så utvecklar vi kollektivtrafiken

För miljöns skull vill vi att människor ska åka mer kollektivt. Det lyckas vi med genom att ha fler direktlinjer där många åker och genom att bygga ut pendeltåget genom hela Halland. Det ska vara snabbt, enkelt och bekvämt att åka kollektivt.

Carina Ejdestig, Karl-Gunnar Svensson, Eliseba Kardemark, Niklas Mattsson, Helene Nilsson.

Ett samhälles människosyn avslöjas på det sätt det tar hand om de svaga. För oss är det viktigt att alla människor blir sedda och lyssnade på. Plånbokens tjocklek ska inte styra över vilken vård man får.

Vi kommer att jobba för att vården i Halland ska vara jämlik. Alla ska få vård på lika villkor, oberoende av vem man är. Ingen ska vänta mer än fyra timmar på akuten och multisjuka äldre ska kunna komma direkt till avdelningen.

Vi vill inte införa de s.k. KUB-testerna, vilka kan leda till att människor med funktionsnedsättning eller sjukdom sållas bort.

Köer hör inte hemma i sjukvården. Ändå har vi under många år betalat höga skatter för en vård vi inte fått. Med kömiljarden har köerna redan halverats, men vi nöjer oss inte förrän de är helt borta. Trygghet är att få vård i tid, men också att kunna välja var och av vem man ska vårdas. Därför vill vi ge människor större möjlighet att välja vårdform själva.

Vi vill utveckla patientsäkerheten för att göra risken för felbehandling mindre.

Allt för ofta är väntetiderna på landets akutmottagningar orimligt långa. Detta drabbar inte minst äldre som ofta är i behov av vård..

Kristdemokraterna vill införa en akutvårdsgaranti som innebär att ingen ska behöva vänta mer än fyra timmar på att få ett omhändertagande. Naturligtvis ska vårdbehovet alltid styra vem som får vård först, men vi är övertygade om att det går att organisera vården så att alla blir omhändertagna inom fyra timmar. Vad som bland annat behövs är god tillgång till vårdcentraler i primärvården, rätt dimensionering av antalet vårdplatser på sjukhuset, bra flöden på sjukhuset och att de mest erfarna och kunniga läkarna och sjuksköterskorna gör den första bedömningen av patientens behov.

Genom en lagreglerad akutvårdsgaranti skapas drivkrafter för ett förbättrat bemötande och omhändertagande av de som ofta är i behov av vård. I Halland har vi redan uttalat att vi vill försöka hålla fyra timmars väntetid, men det hålls långt ifrån alltid. Om akuten också ingår i vårdgarantin kommer färre patienter tvingas vänta orimligt länge.

Sjukvården ska organiseras för patienterna och inte för att systemen ska fungera. Om de system vi har idag inte gynnar de som är i behov av vård, så måste vi vara beredda på att tänka om och förändra. Vi Kristdemokrater är alltid villiga att göra förändringar som gör sjukvården mer tillgänglig för människor som behöver vård.

Jag är glad att vi igår fattade ett beslut som gick helt i linje med Socialminister Göran Hägglunds rekommendation, som nu också har blivit laglig. Vi fattade följande beslut:

Landstingsstyrelsen beslutade att

–  avsluta fordringar inom hälso- och sjukvården och tandvården som rör    underåriga eller som uppstått när barnet var underårigt.

 Barn ska inte gå in i vuxenlivet med skulder som har uppstått på grund av sjukvård eller av uteblivna besök i vården eller hos tandläkare. Vi ska inte bidra till att människor redan från början har en skuld att dras med som de inte själva kan rå för.

Därför känner jag att det var ett helt rätt beslut vi fattade att helt ta bort alla sådana skulder i landstinget Halland.

Idag var vi politiker från landstingsstyrelsen inbjudna till en träff med sjukgymnasterna i Halland. Det var både ett informationsmöte och debatt. Vi fick en hel del frågor om deras roll i vårdvalet. Det man kan konstatera är att deras roll i både rehabilitering och i det förebyggande arbetet är väldigt viktig och vi kan bli bättre på båda delarna.

Det handlar både om att läkarna måste bli ännu bättre på att remitera sina patienter till sjukgymnaster och om att sjukgymnasterna måste bli bättre på att marknadsföra sig. För det är nog många i Halland som fortfarande inte vet att de har rätt att själva välja vilken sjukgymnast de ska gå till.

Det är också väldigt intressant att man med rätt sjukgymnastik kan undvika en hel del operationer. Enligt information vi fick idag görs många knä och höftoperationer helt i onödan. Slöseri med både pengar och operationstid, för att inte tala om lidande som människor utsätts för i onödan.

Förebyggande folkhälsoarbete och livsstilsfrågor är något vi måste bli mycket bättre på i hälso och sjukvården. Tänk vad mycket alla skulle tjäna på om människor slapp att bli sjuka. Det finns ofantliga resurser att vinna och vi gör allt för lite för att ta tillvara på dem. Naturligtvis går inte alla sjukdomar att undvika med förebyggande vård, men det finns väldigt mycket livskvalitet att tjäna på att göra rätt saker i rätt tid.

Som landstingspolitiker blir man förvånad och frustrerad över hur regelverket ser ut. Om en läkare har begått flera allvarliga misstag i ett annat land, så borde det synas även i svenska register. Patientsäkerheten borde vara viktigare än en enskild läkares integritet. Sedan kan man naturligtvis tycka att en anställare ska kolla referenser innan anställningen blir klar.

Med tanke på säkerheten för patienterna är det skönt att höra att socialminister Göran Hägglund säger, att reglerna måste ses över i samband med den patientsäkerhetsutredning han har tillsatt.

Ingen vill bli opererad av en läkare som på grund av flera missar, har blivit avstängd i ett grannland. En patient ska inte behöva vara orolig för något sådant. Det brukar vara tillräckligt oroligt med operationen i sig och då ska inte något sådant här som detta behöva ge ännu mer oro. Jag hoppas att vi i Halland har en rutin där vi tar referenser från föregående arbetsgivare innan vi anställer vår personal och kanske då i synnerhet innan vi anställer läkare.

Som patient är man väldigt utlämnad åt en person som man ska tillåta skära i sig och då ska man kunna ha fullt förtroende för den personen. Därför är det viktigt att ha rutiner som gör att missar som detta handlar om inte sker. Det går självklart inte att skydda sig från alla missar, men säkerheten för patienterna är otroligt viktig. Det måste både vi politiker och landstingets all personal alltid arbeta med att förbättra.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skandallakare-far-behalla-jobbet_4755879.svd

Konkurrensverket konstaterar i en rapport till regeringen att vårdvalet har varit bra för patienterna. Det stämmer bra med den upplevelse vi har i Halland. Det har blivit lättare att få tid och det finns idag fler vårdenheter att välja mellan. Allt det invånarna efterfrågar.

När det nu visar sig att det fungerar så bra så är det dags för oss i Halland att gå vidare. Det tycker vi Kristdemokrater i landstinget. I princip borde all öppenvård finnas i vårdvalet. Men det gäller också att man ser till att inte gå för fort fram. Alla system måste hänga med och det får inte bli för krongligt för patienterna.

Något man också måste tänka på är att vårdenheterna ska klara av att bibehålla kvaliten. Våra system får inte leda till konkurrensfördelar för riktigt stora aktörer. Vi måste bygga vårt vårdval så att även mindre aktörer kan finnas i Halland.

Vi Kristdemokrater tycker att den hälsofrämjande och förebyggande delen av vården ska vara högt prioriterad och ingå som en naturlig del i alla vårdens möten. För att detta ska bli verklighet är det betydelsefullt att ha ett friskhetsperspektiv som fokuserar på vilka faktorer som skapar god hälsa och inte enbart fokusera på det som är sjukt. Det finns mycket kunskap om sjukdomar, ohälsa och andra medicinska behov. Vad som ger hälsa däremot, är inte lika väl utvecklat. Det är viktigt att ha en positiv syn på varje persons möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bör ges ett större utrymme inom ramen för den dagliga hälso- och sjukvården.

Att vara frisk är inte samma sak som att ha en god hälsa. Vi kan ha en god hälsa även om vi har en sjukdom. Genom att ha ett förhållningssätt som främjar och stimulerar det som är friskt och ger hälsa kan vi komma ifrån den starka fokuseringen på sjukdom och smärta. Det är viktigt att ge makt och möjlighet till den enskilde att själv ta ansvar för sin hälsa. Med rätt stöd i rätt tid kan människor själva påverka och vara aktivt delaktiga i sin egen vård.

Förhållningssättet i mötet med den enskilda människan är av avgörande betydelse för hur personen upplever vården. All personal inom hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att skapa vårdande möten för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det är också viktigt att ersätt­ningssystemet stimulerar det hälsofrämjande arbetet. Det ska vara lönsamt att hålla sina pati­enter vid så god hälsa som möjligt.

Valfriheten tar nästa steg i Halland. Nu har turen kommit till att införa ett friare val av hjälpmedel för personer med funktionshinder. Vi vill göra det möjligt för den enskilde hallänningen att få inflytande över en sådan viktig sak som de personliga hjälpmedlen vilka ofta är en privat och livsnödvändig sak.

För 30-40 år sedan hade brukarna mycket litet inflytande över sina personliga hjälpmedel. Behovet var kopplat till diagnosen och den medföljande symtombilden. Hjälpmedelsförskrivning var ofta en kreativ process, där den händige inte sällan fick lov att både svetsa och sy för att få hjälpmedlen att fungera. De senaste 20 åren har lagändringar genomförts och värderingar skiftat, behovskartläggningar har blivit bättre och den tekniska utvecklingen har gått framåt. Det har gjort att användarnas synpunkter tillvaratagits bättre.

Vi i Halland var pionjärer inom valfrihetsområdet och tidigt ute med ”gränslös sjukvård”, tidiga med en egen vårdgaranti och med Vårdval Halland, som nu införs i hela landet. Nu har valfriheten även nått personer med funktionsnedsättning och deras egna hjälpmedel. Reformen ”ett friare val” betyder inga försämringar endast en ökad möjlighet att påverka valet av det hjälpmedel man har rätt till.

Landstingets sortiment är till viss del begränsat och förskrivarna tvingas till arbetsmetoder som har lämnat litet utrymme för individuella lösningar. Fram tills nu när vi tar initiativ till en förändring med ökad valfrihet!  Vi vill ge förskrivarna bättre verktyg att hjälpa hallänningen. Det är fortfarande förskrivare som är proffs på hjälpmedel och gör de enskilda bedömningarna.  Nu vill vi införa ytterligare ett verktyg för den enskilde som är proffs på sin egen situation att vara mer aktiv.

Vi vill förskjuta valmöjligheten från myndighet till medborgare, där verksamheten ska hjälpa dig att göra ett bra val.

Att själv få välja innebär ett steg mot större självständighet, men det ställer också krav på användaren att själv ta ställning till vad som är viktigt och vad som passar henne eller honom. Fördelarna är en större delaktighet och ett större eget ansvar hos hallänningen. Samtidigt känner sig många människor pressade av alla val som står till buds; har jag verkligen valt det optimala? Därför blir det första valet om den enskilde vill ha möjligheten till ett friare val av hjälpmedel eller ha ”vanlig” förskrivning som tidigare. Förskrivarna får möjligheter att bättre utnyttja sitt professionella kunnande och kan verkligen bli en guide och ett stöd till den enskilde. Andra fördelar är att utbudet av hjälpmedel ökar, att produktutvecklingen snabbas på när konkurrensen om brukarna tar fart, och att brukarna och hjälpmedelstillverkarna kopplas samman starkare. Detta stärker också det Halländska näringslivet som har många duktiga innovatörer och entreprenörer på området.

Vi räknar med att reformen skall kunna träda i kraft den 1/7 2011 och självklart blir kostnaden för den enskilde densamma som idag, dvs kostnadsfritt.