Niklas Mattsson Kristdemokrat från Fjärås

Som sjukvårdspolitiker i Region Halland tycker jag det är roligt att se att Hallands invånare är de friskaste i landet och att de är de nöjdaste med vården. Förtroendet för vårdcentralerna är väldigt högt och det är viktigt, eftersom den nära vården ska vara den instans som möter människors behov av vård först. Förtroendet för sjukhusen är lite lägre, men ändå över medel i landet och alltså inte alls dåligt.

I debatten låter det ibland som att svensk sjukvård dras med långa köer och bristande kvalitet. Men det är en bild som faktiskt inte stämmer. Det finns de som vill få oss att tro att det ser ut som det gjorde innan Göran Hägglund lanserade kömiljarden, då man fick vara glad om man bara behövde vänta tre månader och väldigt ofta mycket längre på att få den vård man var i behov av.

I Halland är de långa köerna historia. De flesta som söker vård här får det inom 60 dagar och nästan ingen väntar längre än 90 dagar. Detta är bra för alla. Vi Kristdemokrater har många gånger ställt frågan om hur det ser ut för kroniker och de som behöver återbesök regelbundet. Vi får varje gång svaret att deras behov blir tillgodosett inom rimlig tid och att de inte blir undanträngda av nybesöken. Självklart kommer vi fortsätta att fråga och på det sättet förvissa oss om att det är behovet av vård som styr och inte den som ropar högst.

Trots alla goda resultat vi får när vi jämförs med andra, så får vi inte slå oss till ro med det. Det är viktigt att arbeta med de områden där vi inte når så höga resultat och det går även i Halland att bli bättre på att tillgodose invånarnas behov av vård. Som exempel är det nödvändigt att vi blir bättre på att planera produktionen på våra sjukhus och att få kostnadskontroll. Pengar ska självklart användas så effektivt som möjligt och så att de räcker till så mycket vård som möjligt.

Det ligger något i att vården ska bli bättre på att behandla sjuka och inte så mycket förklara friska människor sjuka, som DN.se skriver om i sin artikelserie. Men är det inte just det som regeringen har jobbat med under mandatperioden.

Köerna till vården har minskat, på grund av Göran Hägglunds kömiljard. Folkhälsoarbetet har satt fart, tack vare Maria Larssons stora insatser på det förebyggande arbetet. Sjukpensionerna har minskat och istället blivit rehabilitering.

Det finns väl ingen som kan säga att de mins en tidigare mandatperiod då det har gjorts mer för människors hälsa. Genom att Kristdemokrater har kunnat leda hälsoarbetet på Socialdepartementet har människan varit i centrum. Inte som under den långa S ledningen, då fokus har varit på att bevara de tröga systemen. Nu stimuleras landsting att snabba på med behandlingar och genom vårdvalet kan människor själva välja den utförare som de har förtroende för.

Man kan alltså utan att ljuga säga att vården har blivit bättre under Göran Hägglunds tid. Vården har vänt fokus, till att se till människors behov och inte till vårdhuvudmännens behov. Det kallar jag positiv utveckling.

Tänk om vi nu kunde hitta ett sätt att lika mycket förbättra bemötandet mot patienterna. Det är många som fortfarande upplever att de får ett dåligt bemötande när de besöker sjukhus eller vårdcentraler. Vi tror att vi har kommit långt med detta och många av vårdens personal är väldigt bra på det, men det finns alltså många människor som upplever att de blir bemötta på ett dåligt sätt. Det är något vi Kristdemokrater i Halland vill arbeta med att bli ännu bättre på i vårt landsting.

http://www.dn.se/opinion/huvudledare/fem-punkter-for-halsa-1.961200