Har nu varit i Almedalen för första gången. Det var ett par intressanta dagar och det känns roligt att ha varit där. Framför allt var det riktigt trevligt att lyssna på Göran Hägglunds tal på måndagskvällen.
Man får ofta höra att politik är så tråkigt och människor frågar varför politiker inte kan vara lite roligare.
Men det kan de ju. Lyssna på Göran så märker ni det. Han är en partiledare som på ett mycket trevligt sätt använder humor för att göra det allvarliga i politiken lättare att ta till sig.
Det gjorde han också i Almedalen i år, när han stod upp för människors rätt att själva bestämma hur de ska leva. Han tog ett väldigt tydligt avstånd från kvotering och att politiker ska bestämma över hur familjer ska leva sina liv. Det är skönt att det finns någon som står upp för valfrihet och för människors förmåga att fatta egna beslut om sin vardag.
Det är riktigt läskigt att höra hur många partier som tycker att de vet bättre än den enskilde vad som är bäst för just de. Det är också läskigt att så många människor går på det. Jag kan inte fatta varför man tycker att politiker i riksdagen ska besluta vem som ska göra vad i familjen. Vi är förnuftiga människor som har förmåga att fatta egna beslut. Glöm inte det. Ingen annan kan veta bättre än familjemedlemmarna hur den egna familjen fungerar. Överlåt inte till Löfvén eller Sjöstedt att fatta era beslut. Om vi är vuxna nog att bli föräldrar, så är vi också vuxna nog att besluta hur föräldradagarna ska fördelas.
Jag hörde också både Ebba Busch Thor och Emma Henriksson på ett fantastiskt sätt gå till familjernas försvar mot Sossarnas önskan att ta över beslutanderätten.
Jämställdheten är inte beroende av begränsning av familjernas egenbestämmande. Feministerna gör ofta den felbedömningen. Men samhället måste ha bra förutsättningar för familjen och en politik som ger barn och unga bra uppväxtvillkor. Det är ingen motsats till att jämställdhet är viktigt och att vi ska ha en politik som jobbar för allas lika rätt.