Niklas Mattsson Kristdemokrat från Fjärås

Vi lever minsann i en mycket märklig värld. En del människor har inte mat för dagen och andra lever i ett överflöd materiellt sett. I delar av världen får människor kämpa varje dag för att överleva och de har inte tillgång till vård när de behöver. Ytterligare andra tvingas leta efter sin mat bland sopor. Vissa badar bildligt sett i pengar.

Jag såg ett inslag på Rapport ikväll om hundar som lever fast de inte borde. Människor tvingar hundar att sitta i rullstol. Sådant gör mig illa berörd, både för hundens och för människors skull. Om man har möjlighet att betala så dyr vård för ett djur, borde man istället låta människor få del av sina pengar. Det finns inget som rättfärdigar att man lägger så mycket resurser på djuren när man kan hjälpa människor i nöd istället. Det är verkligen ett egoistiskt tänkande.

Än så länge sker detta inte i Sverige och jag hoppas att det aldrig kommer att bli så. Ett djur har inte samma värde som en människa. Så länge det finns människor som svälter och törstar på vår jord, borde vi dela med oss av vårt överflöd för att hjälpa dessa människor och inte kasta bort pengarna på onaturlig behandling av djur.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/ukraina-stryper-veteexporten_5150455.svd

Man kan utan att överdriva säga att vi har misslyckats med att åtgärda de enkelt avhjälpta hinder som vi skulle ha gjort. För i år skulle det vara klart och det kommer det inte att bli i Kungsbacka. Om inte alla sätter en väldig fart och får mycket gjort omgående. En del är gjort, men inte alls i den utsräckning som det borde ha varit.

Varför är det så då?

För det handlar ju just om enkelt avhjälpta hinder. Det är alltså inte de svåra sakerna man talar om utan just de enkla. De som borde vara självklara. Så som att alla ska kunna ta sig fram på samma vilkor och att alla ska ha tillträde till offentliga lokaler. Annat är att alla ska ha tillgång till information på sitt eget media.

Senaste exemplet på att inte ens kommunen har gjort vad man ska upptäkte jag igår. Vi var på lindälvsteatern och där fungerade inte dörröppnaren. De fanns där, men inget hände när man tryckte på dem. Det är en liten sak för de flesta av oss, men det gör att en person i rullstol inte kan komma in.

Jag tror att det här beror på att man faktiskt inte tänker. Man funderar för lite på andras situation och vi har kanske avsatt för lite pengar för åtgärderna. Fast det handlar ju också om privata fastighetsägare. Jag förstår att det är svårt att göra stora förändringar som kostar mycket, men det handlar om att alla människor ska kunna ta sig fram och ta sig in. Det är inte roligt att upptäcka att man inte är välkommen.

Min åsikt är att bristen på tillgänlighet ska betraktas som diskriminering. Därför kan jag inte förstå varför regeringen inte tar med det i lagstiftningen. Vi har en samlad diskrimineringsombudsman för all form av diskriminering utan just tillgänlighet.

Det är nu hög tid för oss i kommuner och landsting att få saker gjorda. Det känns roligt att landstinget i Halland har kommit ganska långt och jag hoppas att det ska vara klart i år.

http://www.gp.se/nyheter/halland/1.365682-troskeln-fortfarande-ett-hinder