Varför är det viktigt med bistånd? Och vad är viktigast med det bistånd vi ger?
Vi är ett land som är rikare och som mår bättre rent ekonomiskt än många andra länder i vår värld. Vi har våra problem och vi har våra svårigheter, men det är egentligen ganska futtiga problem jämfört med vad en del andra har. Därför är det vår skylldighet att hjälpa till och försöka dela med oss av det vi har.
Men självklart är det också viktigt att vi sätter upp mål för det vi ger. Vi kan inte bara ge bistånd utan att ha någon tanke med det. På den punkten gör regeringen helt rätt. Demokrati, tillväxt, jämställdhet och mänskliga rättigheter för alla, det är exempel på bra mål för vårt bistånd.
Samtidigt som regeringen gör mycket bra med biståndspolitiken, så kan man bli bedrövad av vissa beslut som fattas. Det är kanske inget självändamål att ha enprocentsmålet, men det är ändå bra att ha en minsta nivå på vad vi ska ge. Och då är det en procent som måste vara den lägsta nivån. Det skulle ha varit tryggare om det var en Kristdemokrat som var biståndsminister. Då hade vi inte behövt tvivla på att nivån på en procent skulle ligga fast.
Jag blir också bedrövad av att tilldelningen till SHIA dras ner så mycket. SHIA är handikapporganisationernas gemensamma biståndsorgan och genom att det finns en särskild organisation som kan stötta människor med funktionsnedsättning i länder som får bistånd, så minskar risken att dessa människor glöms bort. En risk som tyvärr är stor annars. Vi ska vara med och se till att biståndsländerna inte behöver göra samma misstag som vi har gjort. Det är tyvärr så att funktionsnedsatta inte alltid får samma del av utbildning, arbete och sjukvård som andra i utväcklingsländerna.
Ett exempel på hur bra det kan bli om handikapporganisationer får chansen att vara med är det arbete som SRF har bedrivit i Vietnam. Det arbetet har skett genom SHIA och det har slagit väldigt bra ut. Det har lett till att synskadade och blinda har fått ta del av utbildning och rehabilitering, vilket har medfört att försörjningsgraden har ökat.
Så när ni nu sitter och ska besluta om dessa frågor, så tänk på vad resultatet blir. Tänk på vad målet med vårt bistånd är och vilka det ska gälla. Det får inte bli så att det bara kommer de som har det lättast till del. DEt får inte bli så att vårt bistånd leder till än mer segregering av människor med funktionsnedsättning. Låt möjligheten för handikapporganisationernas biståndsarbete få finnas kvar. Fatta inte beslut som leder till att insatserna på detta område chabblas bort.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/bistand-som-medel-eller-sjalvandamal_4251353.svd