Niklas Mattsson Kristdemokrat från Fjärås

Ni måste sluta se den svenska familjepolitiken som ett slagträ i jämställdhetsdebatten. Vi behöver familjepolitik och vi behöver politik för jämställdhet, men familjepolitiken är till för att få familjerna att fungera. Den är till för att barn ska få en bra uppväxt och för att föräldrar ska ha tid med sina barn. Familjepolitiken är inte till för att göra pensionerna mer jämställda mellan kvinnor och män. Detta är en missuppfattning i svensk politik idag.

Här borde egentligen barnombudsmannen rycka in till barnens skydd, när de högsta politikerna i vår riksdag till exempel vill se föräldraledighet som ett sätt att styra lönenivåerna. När föräldraledighet istället är till för att barn ska få en bra och trygg uppväxt. Man vill kvotera för att uppifrån tala om för familjerna hur det ska vara, annars hotas jämställdheten på arbetsmarknaden.

Hör ni inte själva hur fel det blir? Ni måste försöka byta perspektiv och se saker för vad de är. Familjer behöver en politik som hjälper de att lösa sin vardag med allt vad den innehåller. Det behövs stöd för föräldrar att klara av att lägga vardagens pussel och för en del att orka vara det där stödet för sina barn som föräldrarollen innebär. Familjepolitiken ska också ge tid för barnen. Barn ska hinna vara barn och inte behöva stressa sig igenom sin barndom. Familjepolitik ska utformas så att familjerna själva ska kunna forma sina liv, utan pekpinnar och kvoteringar från politiker som tror sig veta bäst.

Sedan behövs det politik som ser till att arbetsmarknaden blir både mer jämlik och jämställd och som ser till att kvinnor inte har lägre lön än män bara för att de är kvinnor. Men blanda inte dessa viktiga saker. Resultatet blir bättre för både jämställdheten och familjerna om klåfingriga kvoteringsivrare tänker om.

http://www.dn.se/debatt/darfor-maste-den-svenska-familjepolitiken-utvecklas

RFSL kritiserar Kristdemokraternas HBT-politik och de kritiserar ministrarnas hantering av de frågorna. Det kanske inte alltid är HBT som kommer först. Det finns andra som tycker andra frågor är viktiga.

Jag tycker till exempel att det är märkligt att frågan om att otillgänglighet som grund för diskriminering, har begravts i en enmansutredning på Jämställdhetsdepartementet och minister Nyamko Sabuni (FP). Men av någon anledning är det ju inte alltid så att de prioriterar så som jag skulle vilja. Vad man där emot kan säga är att det är väldigt många i vårt land som är utestängda från många sammanhang på grund av otillgänglighet. Se bara på AD-domen som gav Försäkringskassan rätt att neka en synskadad kvinna jobb. För att de tyckte det blev för dyrt att köpa det datorprogram som skulle göra det möjligt för henne att jobba där. Försäkringskassan borde veta bättre och det borde vara möjligt att stämma dem för diskriminering av en människa med funktionsnedsättning.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=211802

Enligt en undersökning i västsverige blir kvinnor i politiken könsdiskriminerade. Det låter konstigt att det sker år 2008. Jag som själv sitter i kommunfullmäktige i en av dessa kommuner känner inte igen det. Undersökningen handlar visserligen om kommunstyrelserna, men det borde ju vara samma sak i fullmäktige. Men om det är sant så är det bedrövligt dåligt. Det ska inte vara någon skillnad mellan om ett förslag kommer från en man eller kvinna.

Jag trodde att vi hade kommit längre en så i vårt land. Min kännsla är snarare att det beror på vilket parti förslagställaren tillhör om det ska tas på allvar.

Hur ska vi kunna få en bra jämställdhet i Sverige om inte ens partierna klarar att hantera den? Det är ju också märkligt att det tydligen då gäller innom alla partier och kommuner. Det borde vara så självklart att man lyssnar på ett bra förslag oavsett könet på den som kommer med det. Det borde också vara helt uteslutet med sexuella trakasserier i politiken. Obegripligt att det förekommer.

Det jag tänker i detta trista är att även här blir det som vanligt, jämställdhet mellan kvinnor och män. Varför inte helre prata om diskriminering. Det är ju inte skillnad mellan kön som är det enda. Jämlikhet för alla, oavsett vad skillnaden är. Det kan ju vara så mycket. Funktionshinder, ålder eller etnisk tillhörighet. Låt allt få handla om diskriminering så tror jag att det skulle hända mer. Bli fler förbättringar för alla oss som tillhör någon av dessa grupper.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155738

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=806548