Niklas Mattsson Kristdemokrat från Fjärås

Vi Kristdemokrater yrkade på onsdagen avslag på förslaget i Regionstyrelsen att Halland ska införa ny fosterdiagnostik i form av KUB och NIPT. För oss är de etiska problemen med detta så stora att vi menar att det är bättre att avstå från dessa tester. Vi vill ha ett samhälle som välkomnar olikheter och där man inte sorteras bort bara för att man inte passar in i normen.

Vi yrkade alltså avslag och vi lämnade in följande reservation där vi motiverar vårt ställningstagande.

RESERVATION FRÅN KRISTDEMOKRATERNA

Regionstyrelsen 2016-06-01, ärende 23: Fosterdiagnostik

Vi Kristdemokrater vill inte att Halland inför den nya formen av fosterdiagnostik som oundgängligen leder till att barn med vissa avvikelser sorteras bort. Av etiska skäl reserverar vi oss mot detta beslut.

NIPT och KUB syftar till att hitta barn med bla kromosomavvikelser och alltså sortera bort dessa människor. Vi vill inte ha ett sådant samhälle, där människor med vissa avvikelser inte är välkomna. Detta är självklart en mycket svår etisk fråga och inte bara något man lättvindigt ska införa för att det ska bli likadant som andra har det. Det blir inte heller rätt om man säger att det är en sådan svår etisk fråga så att kvinnan själv ska avgöra, för det handlar ytterst om vilka metoder vi tillhandahåller utifrån vilket samhälle vi vill leva i. Här måste politiken våga stå upp för människovärdesprincipen och säga att allt som är möjligt inte är lämpligt.

Detta handlar om vilket samhälle vi ska ha. Vilka är välkomna och vilka är bättre att vi klarar oss utan. Vi vill ha ett samhälle där alla är lika välkomna. Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter, där olikheter möts med respekt och värme. Där alla har en plats och får finnas bara för att de är just människor. Om vi tillåter bortsorterande diagnostik tror vi att Sverige kommer att hamna i samma situation som andra länder har gjort. Alltså att det till exempel inte kommer att födas några barn med Downs syndrom om några år.

Inget är självklart bara svart och vitt. Det finns för och nackdelar med det mesta. Fast i beslut som handlar om principer för hur samhället ska se ut, är det viktigt att ta hänsyn till de konsekvenser som kan komma i framtiden. Vi menar att det kan finnas risk för att detta beslut kan leda till att föräldrar som i framtiden väljer att föda barn med kromosomförändringar kommer att få höra att deras beslut medför onödiga kostnader för samhället. Den utvecklingen kan man tyvärr se i bla Danmark.

Vi menar att det finns en stor risk att vi med denna utsorterande metodik ger oss ut på ett sluttande plan. Just nu är det barn med tre olika kromosomförändringar som blivande föräldrar får höra att de har rätt att ta bort, men tekniken kan klara mycket mer än så. När det hela tiden talas om att det är jobbigt att ha barn med en viss form av avvikelse blir det snart stigmatiserande och risken finns då att människor som lever med dessa tillstånd blir betraktade som mindre värda människor. Det är viktigt att vi håller fast vid att alla människor har ett unikt och okränkbart värde, det gäller alla, även människor med kromosomförändringar.

Om vi på allvar menar något med att olika är bra och att olikheter berikar vårt samhälle, så räcker det inte med att ha olika sockar på sig en dag om året. Då måste vi också kunna fatta beslut som bidrar till ett samhälle med variation. Då måste vi också kunna fatta beslut som är obekväma och som säger nej till bortsortering av de berikande olikheterna.

Det här med att ha som hjärtefråga att stoppa all vinst i välfärden, hur tänker man då? För mig så blir det en riktig tankelapsus. Vad är det som ska förbjudas? Eller kanske snarare, varför ska bara det ena förbjudas? För det är just det, man vill bara förbjuda vinst i de företag som direkt tar hand om människor. Dessa företag som ger kvalitet i välfärden och som bidrar till ett stort mervärde för de pengar som vi satsar från kommuner och landsting.

Förklara för mig varför det är ok att tjäna pengar på att utveckla läkemedel, men inte att skriva ut dem. Varför det är ok att tjäna pengar på att producera sängarna till sjukhusen, men inte att ge omsorg till den människa som ligger i sängen. Eller varför det är ok att få vinst genom att köra patienten till vårdenheten, men inte att tala med samma människa i behandlingsrummet.

Den här listan på vänsterkullerbyttor kan bli hur lång som helst. Eller vill verkligen vänsterpartierna att vi inte ska ha några privata företag alls, som bidrar på olika sätt, direkt eller indirekt, till vår gemensamma välfärd?

Det är ett obegripligt resonemang som förs från vänstern. De vill göra något väldigt bra till något fult. Det gör de dess utom på ett mycket fult sätt. De smutskastar en massa kämpande människor som vill göra något för samhället. En massa människor som har valt att riskera sin egen ekonomi för att bidra till mer välfärd. Dessa företagare behövs för att öka kvaliteten i vården och omsorgen.

Det är lätt att få en bild av vänsterns snack att det bara är i privata alternativ som det sker misstag, men det är en lögn. Det kommer tyvärr alltid att ske misstag i alla sektorer där människor har ansvar. Vi är ofullkomliga och vi gör ibland fel. Det beror inte på om vi är anställda i offentlig sektor eller om vi är egna företagare. Vi som är förtroendevalda för att styra och leda har det yttersta ansvaret och vi ska se till att minimera risker och följa upp och utvärdera verksamheten. Både det som görs i egen regi och det som utförs av någon annan.

Hög kvalitet på vård och omsorg är det som ska styra. Konkurrens mellan olika aktörer ger bättre kvalitet och därför är det värdefullt med olika utförare i välfärden. Det är också viktigt att de som bedriver verksamhet kan göra vinst. Det driver utvecklingen framåt, så är det inom läkemedelsforskning och så är det inom vården. Det är också viktigt för kommuner och landsting att göra vinst. Annars finns det inte pengar till investeringar som är nödvändiga för att välfärden ska fungera.

Så låt er inte luras av vänsterpartiernas propaganda om att förbjuda vinster i välfärden. Det fungerar inte så. Det är inte fulare att vårda än att bygga. Inte fulare att ge omsorg, än att sälja plåster. Det går inte att förstå varför vänstern driver denna kampanj mot det mjuka. För det är just vad de gör. Företag som ger vård och omsorg till människor ska förbjudas, men företag som bygger och producerar ska få finnas kvar. De vill ha mer kvinnor i alla bolag, men de vill slå ihjäl hela den sektor där kvinliga företagare lyckas bäst.

Om någon vågar satsa av sitt eget för att bidra till allas vår välfärd, så ska de inte smutskastas för att någon ska vinna politiska poäng. De ska istället lyftas upp och välkomnas i det gemensamma arbetet med att bygga ett samhälle som är större än staten.

Vi Kristdemokrater är glada över att Halland inte har infört KUB-test som en form av fosterdiagnostik. Av etiska skäl har Region Halland beslutat att inte införa testet.

KUB syftar till att hitta barn med bla kromosomavvikelser och alltså sortera bort dessa människor. Vi vill inte ha ett sådant samhälle, där människor med vissa avvikelser inte är välkomna. Detta är självklart en mycket svår etisk fråga och inte bara något man lättvindigt kan införa för att det ska bli lika dant som en del andra har det. Det blir inte heller rätt om man säger att det är en sådan svår etisk fråga så att kvinnan själv ska avgöra. Här måste politiken vara med och diskutera.

Detta handlar om vilket samhälle vi ska ha. Vilka är välkomna och vilka är bättre att vi klarar oss utan. Jag vill ha ett samhälle där alla är lika välkomna. Ett samhälle där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter, där olikheter möts med respekt och värme. Där alla har en plats och får finnas bara för att de är just människor.

Niklas Mattsson

Gruppledare för Kristdemokraterna i Region Halland

Snacka om att vi i Sverige är dåliga på att ta tillvara kompetens! Vi måste bli mycket bättre på att ta reda på vilken utbildning och yrkeserfarenhet de människor har som söker asyl här.

Vi kanske har en stor del av den personal sjukvården behöver på våra flyktingboenden. Ja kanske, för vi vet inte, vilket måste betraktas som ett otroligt slöseri med människors hälsa och framtid. Det måste vara möjligt att undersöka vilken kompetens människor har som kommer hit. Istället låter vi dem bli passiviserade, deprimerade och få svårt att ta sig in i vårt samhälle och ut på arbetsmarknaden. Självklart kan man inte börja jobba som läkare eller sjuksköterska utan att ha hyfsad kunskap i svenska, men tänk hur mycket enklare det skulle vara att lära sig vårt språk om man visste att ett jobb man är utbildad för går att få när språkkunskaperna är tillräckliga.

Svensk sjukvård är i behov av personal och människor på flyktingförläggningar vill inget hellre än att få jobba. Varför ska det vara så krångligt att validera utbildning från ett annat land?

Det behövs säkert en del pengar för detta, men framförallt behövs det ett nytt tänk. Systemen måste göras för att underlätta för människor och inte för att göra det svårare.

Vi Kristdemokrater i Region Halland vill ta till vara de nyanländas kompetens. Vi är inte nöjda med att människor tvingas vänta tills de tappat all drivkraft som hjälpte dem att komma hit. Människor behöver komma in i vårt samhälle fortare än vad de gör idag.

Hur kan det vara så att ungdomar i Sverige inte mår så bra som de har det?

Trots att många i vårt land har det materiellt sätt väldigt bra, så mår många unga psykiskt dåligt. Det finns något som gör att det materiella inte kan ge trygghet och ge en god självkänsla. Det behövs andra värden också. Det är viktigt att vi talar om denna ohälsa ännu mer än vad vi gjort hittills. Barn och unga som mår psykiskt dåligt måste mötas med respekt och tas på allvar. Ingen ska behöva känna sig dum för att de berättar om hur de mår.

Det måste gå fort att få kontakt med elevhälsan och det ska gå snabbt för elevhälsan att slussa vidare om ett sådant behov finns. Ett barn eller en ungdom ska inte behöva vänta på att de administrativa kvarnarna ska mala långsamt. Vårdkedjan mellan elevhälsa, vårdcentral och barn- och ungdomspsykiatrin ska vara enkel och inte brista någonstans. Det ska inte vara långa väntetider för att få kontakt med den vårdnivå som är lämplig.

Men framför allt så måste vi bli väldigt mycket bättre på att se barn och unga som mår dåligt i tid. Vi måste bli mycket bättre på att fånga upp och se signalerna innan de leder till ohälsa och ångest. Alla barn ska bli sedda av någon vuxen och det ska finnas någon att tala med som har tid att lyssna.

Så länge som det finns ett barn eller en ungdom som mår så dåligt att de ens funderar på att ta sitt liv, så har vi vuxna misslyckats. Så länge den psykiska ohälsan bland de unga växer, så får vi inte slå oss till ro.

Självklart kan det gå fel ibland och ingen är felfri. Vi är ofullkomliga och kan inte alltid förstå eller göra det rätta. Men det är just därför som det är så viktigt att det finns vuxna både hemma och i skolan som har tid att se barnen. För med flera närvarande vuxna minskar risken att missa tecknen på ohälsa hos barnen. Och det minsta vi kan göra är att se till att när det väl gått så långt, så ska det vara lätt att få tid. Det ska inte vara kö för att kunna meddela att man mår dåligt. Det kan mycket väl vara så att om det inte går att få kontakt när man bestämt sig, så kanske tillfället gått förlorat. Hela samhället måste samverka för att barn och unga ska må bra.

För att kunna få vård med den bästa kvaliteten och hög patientsäkerhet krävs det att regionen har anställda med rätt kompetens och som känner att de är uppskattade av sin arbetsgivare. Medarbetarnas hjärtan och händer är den viktigaste resursen i sjukvården.

Om Region Halland ska uppnå sina högt ställda mål som arbetsgivare är det nödvändigt att vi har en långsiktig strategi för bra arbetsmiljö och för rimlig löneutveckling. För oss Kristdemokrater betyder det att vi måste ge våra sjuksköterskor en löneutveckling som märks och som gör att man vill jobba kvar i regionen. Vi menar att det är viktigt att kompetens och erfarenhet belönas. Det måste också vara tydligt att det lönar sig att utbilda sig till specialistsjuksköterska.

Ett led i att arbetsmiljön ska vara bra är att vi har tillräckligt med vårdplatser. Det är svårt att göra ett bra jobb och må bra om det under för långa perioder är hundraprocentig beläggning på vårdplatserna. Vi är övertygade om att man som medarbetare i vården är beredd att slita hårt kortare perioder, om man vet att normalläget är ok.

Kristdemokraterna vill att patienterna ska få ett gott bemötande och den bästa vården. Det får de om personalen trivs och mår bra. Med de satsningar som gjorts med tillägg för natt och den riktade lönehöjningen för allmänsjuksköterskor, har vi tagit ett par steg i rätt riktning. Nu behövs ett långsiktigt arbete för att nå ännu längre och för att visa att vi jobbar mot målet att vara bland de bästa arbetsgivarna. Därför kommer vi Kristdemokrater fortsätta prata om ett sjuksköterskelyft.

Vården är under ständig utveckling och det är något vi ska vara väldigt glada över. Det har hänt så otroligt mycket under ett antal år. För inte så länge sedan var vårdtider på ett par veckor inget konstigt. Idag är medelvårdtiden bara mellan fyra och fem dagar. Ändå fylls vårdplatserna med människor som är i behov av någon insats.

Det är ibland stort tryck på vårdavdelningarna på våra sjukhus och personalen sliter hårt för att ge alla den vård de behöver. Vi hör också att det då och då är överbeläggningar, som gör att människor får ligga i korridoren eller i andra utrymmen som inte är tänkta för det ändamålet.

Det är en ständig kamp om att få pengarna att räcka till allt som behövs. Ett recept är ofta att minska på vårdplatserna. Varje vårdplats är naturligtvis en kostnad, men vi menar att det måste vara behovet som ska styra. Det går inte att säga att vi inte har plats på våra sjukhus. Jag försöker tänka mig in i människors situation när jag ska vara med och fatta beslut som kommer att drabba andra. Jag menar att det inte får hända att människor känner att de är i vägen och helst inte skulle uppta en säng. För de människor som ligger i sängarna på sjukhusen är ju där för att de är sjuka. Ibland talar vi om de som att det bara är patienter. Men varje patient är en människa.

Därför är det viktigt att vi jobbar med att matcha antalet vårdplatser med det behov som invånarna har. Allt är inte kronor och ören och allt går inte att göra till besparingar. Självklart ska människor inte ligga i onödan på sjukhuset, men ingen ska heller skickas hem för tidigt.

Om det är så att en person är färdigbehandlad på sjukhuset, men ändå inte är tillräckligt frisk för att kunna komma tillbaka till sitt hem, så kanske det vore på sin plats att vi byggde upp någon form av mellanvård där kommunen och regionen tog ett gemensamt ansvar. Detta är något vi Kristdemokrater har talat om länge och det har kanske blivit ännu mer aktuellt idag. Det viktigaste måste alltid vara att vi utgår från det behov av vård som invånarna har och att vi försöker tillgodose det med bästa kvalitet.

Niklas Mattsson gruppledare för Kristdemokraterna i Region Halland

Jag fick synpunkter på mitt inspel om löneutvecklingen för sjuksköterskor i Region Halland. Här följer mitt svar i debatten, som är skickat till berörda tidningar.

Självklart ska man alltid som förtroendevald fundera över om man gör rätt eller om saker kan göras bättre. De pengar som tas in i skatt ska användas så effektivt som möjligt och i Region Hallands perspektiv så att vi får så bra vård som möjligt. Med bra vård menar jag att det är behovet som ska styra, att vården ska vara patientsäker, jämlik och ha hög kvalitet.

För att detta ska fungera krävs det att vi har personal som mår bra och som känner att deras arbete är viktigt. De ska naturligtvis också ha rätt kompetens för sitt yrke och de ska ställa upp på dem etiska principer som säger att varje människa är unik och har ett okränkbart värde.

Jag tror att vi uppnår det mycket lättare om vi förtroendevalda tar vårt arbetsgivaransvar på allvar och visar att vi också förhåller oss till samma principer. De anställda i Region Halland ska känna att de är viktiga och att deras arbetsmiljö är bra. Ett led i detta är självklart lönerna. Att som förtroendevald ha en åsikt om vad som är rimlig löneutveckling tycker jag inte är fel. Om jag som förtroendevald inte får ha åsikter om det, så är det ett system som behöver förnyas.

Varför är det helt ok att tala om ett lärarlyft, men tabu att säga det samma om sjuksköterskor?

Jag tänker fortsätta att bryta mot ett sådant tabu. För jag menar vad jag säger med att det är en för dålig löneutveckling för våra sjuksköterskor. Och om det ska gå att göra något åt det, så behöver vi strukturera så att vi använder mindre dyra hyrsjuksköterskor och kan behålla våra anställda sjuksköterskor. Vi jobbar alltid för att ha så bra kontroll som möjligt på kostnaderna inom vården. Vi vill att medborgarna i Halland ska kunna känna sig trygga när de söker vård samt ha pengar över i plånboken. Pengarna ska användas effektivt och vi ska inte ta in mer än vad som är nödvändigt i skatt.

Som sjukvårdspolitiker i Region Halland tycker jag det är roligt att se att Hallands invånare är de friskaste i landet och att de är de nöjdaste med vården. Förtroendet för vårdcentralerna är väldigt högt och det är viktigt, eftersom den nära vården ska vara den instans som möter människors behov av vård först. Förtroendet för sjukhusen är lite lägre, men ändå över medel i landet och alltså inte alls dåligt.

I debatten låter det ibland som att svensk sjukvård dras med långa köer och bristande kvalitet. Men det är en bild som faktiskt inte stämmer. Det finns de som vill få oss att tro att det ser ut som det gjorde innan Göran Hägglund lanserade kömiljarden, då man fick vara glad om man bara behövde vänta tre månader och väldigt ofta mycket längre på att få den vård man var i behov av.

I Halland är de långa köerna historia. De flesta som söker vård här får det inom 60 dagar och nästan ingen väntar längre än 90 dagar. Detta är bra för alla. Vi Kristdemokrater har många gånger ställt frågan om hur det ser ut för kroniker och de som behöver återbesök regelbundet. Vi får varje gång svaret att deras behov blir tillgodosett inom rimlig tid och att de inte blir undanträngda av nybesöken. Självklart kommer vi fortsätta att fråga och på det sättet förvissa oss om att det är behovet av vård som styr och inte den som ropar högst.

Trots alla goda resultat vi får när vi jämförs med andra, så får vi inte slå oss till ro med det. Det är viktigt att arbeta med de områden där vi inte når så höga resultat och det går även i Halland att bli bättre på att tillgodose invånarnas behov av vård. Som exempel är det nödvändigt att vi blir bättre på att planera produktionen på våra sjukhus och att få kostnadskontroll. Pengar ska självklart användas så effektivt som möjligt och så att de räcker till så mycket vård som möjligt.

Så roligt att vi i Region Halland har anställda som väljer att forska för att utveckla vården. Nu presenterar Josefine Roswall, som är läkare på Hallands Sjukhus i Halmstad, sin forskning där hon konstaterar att amning kan skydda barn mot fetma.

Ett mycket intressant resultat tycker jag. Att det kan visa sig att en så naturlig sak som att amma sina barn kan ge ett bra skydd mot något sådant som fetma. Eftersom man har konstaterat att fetma är en av våra välfärdssjukdomar som på längre sikt ökar risken för många andra sjukdomar, som till exempel diabetes typ 2, (det man ibland kallar åldersdiabetes). Så är sådana forskningsresultat väldigt viktigt att ta vara på.

Jag kan självklart inte veta hur entydigt detta resultat är, men om det är som Josefine har kommit fram till, så är det mycket viktigt att implementera kunskapen i regionens verksamhet på både BVC och MVC. Om barn kan skyddas genom amning, så ska mammor också få lära sig det. Och det måste väl vara det som är meningen med forskning, att kunskap ska föras in i det vardagliga arbetet.

Jag är ju som jag är, och kan därför inte låta bli att dra mina egna slutsatser av vad jag läser. Så jag konstaterar därmed att det är bra om vi låter mammor vara mammor och få tid med sina nyfödda barn. Vi ska inte stressa mammor att börja jobba allt för tidigt och lämna sina små till någon annan. Barnen behöver sin mamma den första tiden, de behöver inte kompisar på förskolan de första åren. Låt mammor få känna att de gör rätt om de väljer att vara hemma hos sina barn och tar sig tid att amma i lugn och ro.

Men när ni läser detta, så var snälla och blanda inte ihop mina tyckanden med doktorand Josefine Roswalls forskning. – Det kanske hon inte skulle uppskatta… http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amning-ger-skydd-mot-fetma/